EFTERLEVANDE
Ett starkt solljus lyser upp scenografin, en torr, kvalmig väg sluttar svagt uppåt och kröker sig sakta runt kullen där den har sin utkikspunkt. Ett led av människor sträcker sig in i horisonten. De rör sig sakta, ordar försiktigt med de som går närmast. Luften knastrar obetydligt och allt går i en grönorange ton. En efter en passerar de den lilla kullen. En enorm trötthet strålar ur den långa kön och varje ansikte som passerar tillhör en kvinna i obestämbar ålder, vars ansikte liknar de som kommer framför och bakom. Hela ledet är en sakta skiftande gråskala i ansiktsdrag, förskjutningarna är små men märkbara, ett höjt ögonbryn, ett drag i mungipan, en lång näsa. De är som ett borrschakt, rakt nedstigande, genom lager efter lager av sten och sand.
Blickarna är bestämda, det finns ett tydligt mål med strapatsen. Till och med de som går längst bak, de utan kläder, har hämndbegäret i ögonen. De kommer över krönet, och påbörjar den sista etappen ner mot den lilla kuststaden och de falska profeternas tempel.
-
